Jag har valt att mail och sms inte löser mitt sociala liv
maj 29, 2013
Fullt ös!
maj 31, 2013

Ja mycket i livet blir och är så bra… Men…vissa personer, händelser och perioder har jag kanske tagit lite för mycket förgivet. Trott att det alltid ska vara som det alltid har varit. Trott att vänner, nära och kära ska finnas vid min sida för alltid. Naivt javisst och kanske just därför har kullerbyttorna också blivit lite brutalare när jag mellan varven insett att vänner skingras med vinden och att det dyker upp händelser och samtal som griper tag i mig ruskar om mig rejält. Jag vaknar upp från mitt rosa liv och befinner mig rakt inne i den grå vardagen.

Min tröst i sådana lägen är att jag faktiskt använder mig av det lite slitna men ändå … tiden läker alla sår. Det blir ärr och ärr säger också något. Jag tänker på min stomi opererade mage och ärren där. Jag tittar på dom varje dag och numera med ödmjukhet. Jag fick hjälp att leva vidare den gången ärren kom till.

Idag fyller min pappa år. Han finns inte kvar i det här livet och saknaden är fortfarande stor. Kärleken till pappa och sorgen att inte ha möjligheten att få hans råd, omtanke och innerliga vänskap gör mig lite vemodig. Kanske ändå har just Pappas död öppnat upp för nya kära relationer, stärkt mina rötter till Dalarna, fått mig att känna förnöjsamhet, ändrat körriktning i livet och fått mig att förstå att mina nära och kära är så obeskrivligt viktiga för mig.

I mina drömmar och i mina tankar finns pappa alltid kvar och jag tror att en viss styrketår skickar nog pappa till mig varje dag. Skål Pappa hälsar Marlene

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *