Mina gröna älsklingar
november 23, 2012
“Mamma är lik sin mamma” ?
november 25, 2012

Jag tänker mycket på speglar den här grå lördagen för min natt har givit mig flera undringar vad som sker i min kropp. Tittar mig i badrumsspegeln och kollar in, reflekterar, följer upp och antecknar. Visst handlar det till en del om mina gröna älsklingar och jag återkommer men en viss glåmighet verkar avlägsna sig från en annars lite hösttrött hud. Några andra små vitaliserande tecken och några frågetecken kommer till mig. Med lite mer “kött på benen” så ska jag berätta mer.

När jag står och kikar på mig själv i spegeln tänker jag på en hall jag besöker ibland.

Jag vet en tavla som hänger i en hall. Den har krossat glas och är ett minne av ett desperat rop på hjälp i en otrohetsaffär för länge sedan.  Så länge som jag känt paret som äger tavlan och bor i våningen där hallen finns har tavlan hängt där. Vi pratar inte så ofta om den men jag vet att det är en symbol för ett nytt förtroende men också en bön om att det aldrig ska hända igen.

När man tänker på ett nytt förtroende så tänker jag på det klassiska citatet som lät ungefär: Tillit är som en trasig spegel. En spegel kan jag spegla mig i ändå även fast sprickorna i spegelglaset inte går att laga och finns kvar för alltid. Helt plötsligt kommer jag på att jag har en spricka i min stora spegel i sovrummet och vet att jag borde köpa en ny  – ett annat alternativ och sätt  att se på saken!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *