Välj inte den kortaste vägen…
oktober 23, 2013
Jag fajtas för min hälsa. Jag slåss, dricker, äter och tränar för livet!
oktober 29, 2013

Apropå vägval. Ska man ta den snabbaste, bredaste, kortaste eller den vackraste vägen för att nå ända fram? Ja numera väljer oftare och oftare ändå en så vacker väg som det bara går. Men när jag tänker efter – ärligt talat, har jag nog mer än en gång försökt ta både den snabbaste, kortaste och enklaste vägen på en och samma gång. Dom dikeskörningarna som det såklart blivit var ganska förutsägbara. Jag kan i alla fall konstatera att ju fler gånger jag åkt i det där berömda diket ju lättare har det blivit att ta sig upp. Vad det än har gällt så har jag fått massor kunskap och erfarenhet i ämnet  dikeskörning varken jag velat eller ej och som gör att jag håller mig på vägen även under lite svårare turer numera och när dikeskörning ändå är ett faktum har jag genom åren fått en rätt god träning i hur jag tar mig upp från ett lerigt djupt dike. För visst vill jag tro att det är nog med dikeskörningar men någonstans vet jag att det kommer hända igen om och om igen.

Dikeskörningar som  till exempel  besvikelser, lögner, att bli övergiven, sjukdom och att bli sårad ja livet kommer och har fått mig att fara rakt ner i dessa bedrövliga diken.  Lagom fart, halkkörning och kloka vägval är  körlektioner jag gärna repeterar! Kort sagt, jag vill och försöker välja rätt väg som ska ge mig en vacker utsikt och en trygg körning men jag är också  en nyfiken individ  och glömmer ibland att planera för att ta mig fram till slutdestinationen utan tror på att det fixar sig efter vägen..  ibland funkar det och ibland inte.

Just nu sitter jag här tacksam för att någon där uppe gett oss fina höstdagar med värme och sol så att det gjort det möjligt att spela golf även den här helgen. Hurra för det!

Plötslig sätter jag mig min glädje i halsen när jag slötittar på tv och hör Christine Meltzer berätta om sin historia om hur det är att ha bröst cancer och rädslan av allt kommer ta slut. Det slår mig att livet har så mycket att ge oss men oj vad många vägar som har uppförsbackar och som man knappt kan tro att man ska ta sig över och så gör man det ändå på ren vilja. Tack underbara Christine för din berättelse.

Vad sådana modiga kvinnor ger inspiration men också en lektion i att vara tacksam för allt underbart jag har runt mig och alla underbara som finns vid min sida. Ha en fin söndagskväll och kör försiktigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *