Vågade be om stöd!
juni 15, 2012
Ger mig själv en teorilektion i golf denna blöta dag!
juni 17, 2012

En del dagar undrar jag så här i efterhand om det inte hade varit bättre att stannat i sängvärmen med en spännande deckare, istället för så här med facit i hand varit huvudrollen i familjen Gustawsons egen vardagsdeckare -( idag också). Redan på morgonpromenaden följde min annars så gulliga och lydiga labrador Oliwia med en måttligt road motionär istället för att lyssna på mattes inropningar. I min kropp startade varningsklockor som alarmerade mig och ville påminna mig om   “lektion ett ” i vardagslydnad för hund men vissa dagar kan alarm från alla håll och kanter ringa men jag varken hör eller ser något larm. Dagen fortsatte med en lång tålmodig väntan för att få en kopia för underskrift och hitta en ursäkt varför just jag glömt lämna in min deklaration på exakt tid. Det var köer över hela Stockholms city så bilfärden hem från Skattemyndigheten tog över en timme, att gå skulle det ha tagit mig 20 minuter. Jag försökte andas lugnt, lyssna på mina egna annars så goda råd och jag lovade mig själv (igen) att det här var sista gången jag skulle slarva med min administration! Just en sån här dag hade jag behövt tröst, snälla ord och kramar men jag visste att jag redan hade bäddat för att sådant skulle utebli och jag antagligen inte förtjänade det heller.

Som avslut på min dag åkte jag upp till vår golfbana för att ”rätta till” järnslagen. Efter en halvtimme visste jag att jag definitivt skulle ha valt att stannat i sängen med deckaren. Livet kändes ganska orättvist och jag ställde mig frågan varför vissa dagar är så här. En stund senare smsar en god väninna och hon skriver att hon ligger på Karolinska och att hon inte riktigt vet vad som hänt under sin morgonpromenad och med ens krymper mina små stunder av frustration och jag förstår att livet är för dyrbart för att låta sig psykas av Skattemyndigheterna eller en järnklubba. Visst vill jag att allt ska vara lite enklare i livet men för att nå formtoppen får jag nog också lägga in små verktyg som att t ex. att planera! Dessutom vara förnöjsam med andra delar av dagen än just de små händelserna som får mig att resa ragg!

Jag tänker med tacksamhet på att faktiskt mitt lilla barnbarn Philip fick iväg golfbollarna med sin klubba utan varken koncentration eller blick på bollen. Har jag något att lära?  Javisst! Lek lite mer i livet! Dags att gå på kalas till Niklas!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *