Soppdag 5
november 18, 2013
Följ med oss till Sandhamn den 8 – 9 februari!
november 29, 2013

Mamma du är så saknad!

Det är en speciell morgon igen. Jag sitter på jobbet men hemma på Fyrudden vet jag att min mammas novemberkaktus blommar som aldrig förr och det är 16 år sedan min mamma lämnade denna värld. Mamma vad jag hade behövt dig idag när det var dags igen att sitta i ovisshetens väntrum på KS igen. Mamma du som stöttat mig i allt. Nu fick jag ändå rätt så goda besked av min duktiga kirurg men vi måste ändå mötas igen så småningom.

Jag är så tacksam att det var just min mamma som födde mig så klok, modig och generös kvinna.

Mamma som hjälpte mig med svåra beslut och vakade över mig som en björnhona!

Mamma var en modern och vågad kvinna, hon stod upp för sina åsikter även om mamma ibland missade ordet diplomati så hade hon ett hjärta av renaste guld.

Tänk så många gånger jag skrikit rakt ut av saknad. Mamma tog med sig mina innersta hemligheter mina svåraste samtal till en plats där vi kanske en gång får fortsätta att prata och skratta tillsammans. Så länge hon fanns här hos oss lämnade mamma alltid en trygghet och känsla av att lösningar fanns på alla sorters problem som fanns runt mig och det har förstås funnits en hel del dilemman som skulle lösas som för oss alla.

Mamma tyckte om sång och hon lärde mig som liten tjej visan: Jag ska måla hela världen lilla mamma. Jag sjunger den ofta för mig själv och den ger en massa glädje och tröst! Jag vet att allt är bra nu för mamma och hon vilar skönt efter mycket arbete och svår sjukdom men…ja men… men jag hann inte riktigt få alla mammas tips på hur den vuxna kvinna jag är idag ska hantera detta äventyr som livet är.

Mamma hur kände du dig mitt i livet i den kropp som du befann dig i. Berodde dina ibland lite ilskna dagar på hormonobalanser? Hur kände du när dina leder blev så stela och hur kunde du och pappa få Ert äktenskap att hålla även fast jag vet att ni hade Era bästa men också sämsta stunder. Vill hitta svaren men vet att jag bara får använda min tro på att du ville ge mig svaren men inte hann… Har du din mamma hos dig fråga henne om allt som hör kvinnan mitt i livet till. För visst har vi våran mamma lite i oss allihop? Kärleksfulla kramar  från din stolta dotter Marlene

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *